Lasse tog av sig sin kontorsuniform och passerade genom röntgenkontrollen naken som vanligt. Han hade under dagen utvecklat sina tankegångar och bestämt sig för att ringa Hassan. Problemet var att hitta ett ställe som inte var övervakat att ringa från. Lasse hade räknat ut att Hötorget borde vara den bästa platsen, och han köpte en kontantkortstelefon och ett kontantkort på en bensinmack. Som signalspanare visste han ju att telefonens IMEI-kod kunde spåras fastän han använde kontantkort. Genom att ringa från Hötorget där massvis av andra samtal pågick samtidigt, och flera personer syntes på FRA's kameror samtidigt kunde han vara säker på att just hans samtal skulle undgå upptäckt.
Lasse gick in på Hötorget och blandade sig med alla människorna som var på väg hem och ringde Hassan. De pratade om gamla tider ett par minuter innan Lasse kom till pudelns kärna och bad Hassan om hjälp i förtäckta ordalag, om att sälja den hemliga informationen som nu kunde hämtas på hans egen server i Brasilien. Hassan som var en av de 90 procenten av medborgarna som blivit svikna av politikerna, var helt med på noterna. Han hade under en tid jobbat på samma avdelning som Fredrik F. i samband med att FRA-lagen röstades igenom. Fredrik F. hade i många år efteråt uttryckt sitt missnöje med lagen och erkänt att han gjorde fel när han slutligen följde partiets linje. Kanske han kunde hjälpa till? Hassan hade även kontakter med en kusin som nu bodde i Dubai, efter att ha fått fly undan regimen i Iran.
Lasse och Hassan bestämde att de skulle träffas på en välbesökt pub till helgen och diskutera detaljerna. Lasse lade på luren och kastade telefonen i närmsta papperskorg. Han visste ju att om FRA lyckats snappa upp samtalet skulle han bli spårad nästa gång han använde telefonen.
När Lasse kom hem gick han in i sitt skyddade rum som avskärmats med 50 cm tjock betong, och kopplade upp sig via satellit mot sin server i Brasilien för att kontrollera att informationen flyttats korrekt. Han kopierade ned de första 20 GB'en till sin hårddisk och hittade genast försvarets IP-nummer i trafiken. Även regeringskansliets kommunikation, samt SÄPO's identifierade han. Nu kom det svåra, men samtidigt roliga i arbetet: Att avkryptera informationen! Han tog ett av de vanligaste avkrypteringsprogrammen, synkade det mot olika ordlistor för att hitta den rätta krypteringsfrasen/algoritmen och satte igång processen. Nu var det bara att vänta.
Resten av veckan var Lasse ovanligt motiverad i sitt arbete och lyckades spåra ett antal spritsmugglare med några liter för mycket, en man som överförde 1000 kr/månaden till ett konto i Schweiz samt några bönder som sökte jordgubbsplockare i Polen via deras mail.
På fredagskvällen åkte Lasse med pendeln in till city och strosade sakta genom söder, stannade till ofta och kontrollerade att han inte var skuggad. Naturligtvis hade han lämnat sin vanliga mobil hemma, annars hade han varit ett vandrande landmärke, lätt att spåra. Hassan satt redan på puben invid bardisken när Lasse kom dit. de gjorde inte det klassiska felet att samtala på toaletten, numera var alla toaletter buggade och avlyssnade, utan förde sitt samtal vid bardisken mellan två halvfulla ensamma män.
Hassan hade varit i kontakt med Fredrik F, sin kusin och en annan kvinnlig ledamot av riksdagen, då lagen skapats, som röstat nej. Hassan hade fått tillräckligt med information som gjorde att man kunde spåra enskilda personer hos myndigheterna samt krypterade nycklar till olika delar av SÄPO's verksamhet. Hans kusin skulle ta kontakt med den lokala representanten i Dubai för motståndrörelsen mot regimen i Iran. De skulle säkert vara intresserade av försvarets vapenleveranser och SAAB's och Bofors ritningar på nya vapensystem.
Både Hassan och Lasse var överrens om att de måste simulera en krasch i FRA's system för att undgå upptäckt. Detta var dock en lätt uppgift eftersom Lasse hade de flesta av koderna och Hassan var en hackare av rang. I sin dumhet hade inte FRA tänkt på att skapa ett isolerat nät, utan var förbundna med övriga samhällsnyttiga nät i Sverige. Vitsen var dessutom att ändra det senaste halvårets data på ett sånt sätt att analytikerna trodde det var ett systemfel som orsakat kraschen. Lasse och Hassan bestämde att de skulle höras av via Lasse's server i fortsättningen då även Hassan hade ett säkert rum i sin bostad. De drack ett par whisky och alldeles för många öl, pratade gamla minnen och skildes åt när puben stängde. Lasse tog tåget direkt hem och lade sig med vetskapen om att han skulle vara bakfull dagen efter....
Beroende på händelseutvecklingen i denna fråga, blir det ingen avslutning idag utan historien fortsätter, vilket motståndet mot denna idioti också skall göra!
Läs mer om: FRA,politik,sverige,humor,signalspaning,avlyssning,SÄPO,lex orwell,fildelning, midsommar,övervakning,demokrati
Aktuella bloggar om FRA: Peter J Olsson, Nihao Kenny, Blogge Bloggelito, Snowflakes in the Rain, Anders Mildner, Isobels text och verkstad, Piratjanne, Henrik Sjöholm, Folkpartiet i Nacka, Mina Moderata Karameller, Ur Hjärtat, ProjO, Onsdag, Drottningsylt, Janne Pettersson, WitchBitch, Rick Falkvinge, JörgenL, Enligt Min Humla, Osynliga bloggen, Mothugg, bloggen Bent, Anna Troberg, Henrik Alexandersson, Lakes Lakonismer, Sagor från livbåten, Tvivlar’s, Join Simon, Svensson, Enligt Min Humla, Basic Personligt, Kurvigheter, Ur Hjärtat, Alter Ego, El Rubio talar, Badlands Hyena, Kryptoblogg, En bokmal anfaller, opassande
fredag 20 juni 2008
En signalspanares vardag del 2
Etiketter:
avlyssning,
demokrati,
fildelning,
FRA,
humor,
lex orwell,
midsommar,
politik,
signalspaning,
sverige,
SÄPO,
övervakning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar