Fåntrattar är vi allihopa, eller hur man skapar en fristat efter eget tycke.

Galningen är lös! Vilken galning? Var någonstans? Jo, här förstås, precis på denna sidan just nu. Det är DU som läser detta nu som är en galning, liksom jag som skrivit detta antagligen är en ännu större galning. Visst är det trevligt? Vi är galna allihop! Egentligen finns det inte en enda normal människa i denna världen utom en, iallafall om man själv får bestämma.

I vår egna lilla värld tror vi att vi själva är unika, tycker egentligen att allt som är "normalt" är fult samt intalar oss att "jag är minsann annorlunda". Paradoxen i det hela, är att alla faktiskt är unika, fast ändå otroligt lika. Det som skiljer människor åt är egentligen vårt handlande, inte vad vi tänker. På det planet är vi nog alla tämligen lika. Vem har inte tänkt:
"-Nu går jag in till grannjäveln, slår honom på käften och kastar ut alla festdeltagarna", när han väsnas kl. 3 på natten en tisdagskväll? Men få av oss gör det.

Svårigheten ligger i att avgöra vad man skall tillåta sig göra, inte att i tanken komma på det. Vi människor är otroligt uppfinningsrika. Dessa våra egna "gränser" sätts av ens uppfostran, moral och känsla för etik. Dessa synnerligen abstrakta begrepp styr alltså vårt liv på ett sätt som vi knappt är medvetna om. Vissa undantag förekommer dock, i samband med drogintag, depression och allmän förvirring. Vad är det då för skillnad på Lasermannen och du som läser detta? Nästan ingen alls skulle jag vilja påstå. Förutom det lilla faktum att han utför det han tänker.

Galenskapen har alltid fascinerat oss människor. Därav alla begrepp och förkortningar inom psykiatrin. För naturligtvis måste vi analysera galenskapen, annars vore ju inte vi andra normala. Förr i tiden räckte det med att kalla någon för byfåne, idag drämmer vi till med begrepp som "MDB", "ADHD", "DAMP" etc. istället. Man konstruerar myndigheter och lagar som aldrig förr, bara av den anledningen att vi måste kunna sätta en etikett på ett onormalt tillstånd/beteende. Det hela kommer naturligtvis sluta med att vi sätter ett likhetstecken mellan kriminalitet och psykisk sjukdom. I brist på andra förklaringar.

Själv skäms jag inte ett dugg för min galenskap, utan gör precis vad som faller mig in, inom vissa ramar. Skulle jag få för mig att springa naken i trädgården när det är 10 minusgrader ute, gör jag det utan att för det minsta bry mig om vad någon annan tycker. Hmmm, i detta fallet skulle jag nog iofs. lyssnat på min kompis i mellangärdet, men det var inte det som var poängen.

För att mitt beteende skall bli legitimt, har jag skapat staten "Staffay", som börjar och slutar vid min tomtgräns. Innanför dessa gränser gäller varken Svea Rikes Lag, FN-konventioner, gängse regler/traditioner eller nåt annat trams. Jag är envåldshärskare i mitt lilla rike, och den som inte respekterar min lag åker ut. Speciellt om de kallar sig normala. Det är egentligen det enda som står i den. Alla andra tvistemål avgörs på plats och slutar alltid med att jag har rätt. När jag tänker efter inser jag att jag borde sätta några av mina oskrivna lagar på pränt, om någon nu skulle få för sig att besöka mitt lilla rike.

"Staffay's Rikes Lag v. 1.0"

§ 1) Tjata inte om oväsentliga saker. Skall man säga något skall det vara vettigt. Annars håller man käften.

§ 2) Diskussioner om Mona Sahlin är strängeligen förbjudna och renderar omedelbar utvisning ur landet.

§ 3) Man rör inte kejsarens instrument utan att fråga. Förutom att man riskerar spöstraff, kan ägaren bli såpass tokig att han kanske börjar spela dansbandsmusik, och DET vill ingen höra!

§ 4) Allt som inte är explicit förbjudet är tillåtet. Dvs. skulle man få för sig att pussa, kyssa, hångla eller t.o.m ha sex med kejsaren går naturligtvis detta bra. Förutsatt att man är kvinna, vill säga. Är du man blir det skampålen och tre veckor utan mat.

§ 5) Man besvärar inte rikets ägare med sådana triviala saker som städning, tvättning, diskning etc. Dessa sysslor utförs av tjänstehjonen - tillika barnen - och vill man ha något utfört ber man dem.

§ 6) Alla tv-program med Jonas Gardell, Loket Olsson, Filip & Fredrik och andra liknande fjantar är strängeligen förbjudna. Trotsar man förbudet får man en trasig tv runt halsen.

§ 7) Man rör inte heller kejsarens dator utan lov. Då tillämpas iransk rättvisa, dvs. fingrarna huggs av på plats.

§ 8) Vid besök i riket tas en tullavgift ut som läggs i den röda bössan innanför dörren. Vid tillräckligt stora bidrag utnäms man till marskalk/hovdam och får förmånen att kontakta kejsaren på MSN.

Fortsättning följer.....