So let's talk sex.
Jag läste i en blogg att under ett år tar man 11 kvinnor i hand som nyss onanerat, samt 6 män. Det säger ju allt tycker jag. Om man bortser från den variabeln, att män kanske inte hälsar lika ofta som kvinnor, kommer man fram till den slutsatsen att kvinnor är mer sexberoende än män. Varför får då vi män skulden för att vara sexfixerade? Inte vet jag, men jag skall försöka reda ut det nu.
Det hela börjar naturligtvis i reptilhjärnan (som allt annat). I kvinnans reptilhjärna finns behovet att fortplanta sig, i mannens ännu mindre reptilhjärna finns bara behovet av sex. Hela kvinnans existens går ut på att hitta en lämplig man som kan föra den s.k mänskliga rasen vidare, vilket för övrigt är en usel korsning överhuvudtaget, enligt mig. Vilken blandrashund som helst är trevligare än de flesta människor.
Nåväl, när hon sedan har fullgjort detta uppdrag med den stackars mannen - som naturligtvis väntat sig ett liv i sus och dus - då sparkar hon ut honom, skaffar sig en älskare och tror att hon är 20 igen. Naturligtvis efter att ungarna lämnat boet. Mannen i sin tur försöker göra detsamma, men har naturligtvis ingen lycka i denna mission, eftersom alla 20-åriga brudar vill ha män med simmande spermier, inte någon förkrympt skinnbit som det kommer blå rök ur.
Men nu kommer man plötsligt in på en intressant parameter: Vad händer om mannen är nära döden och har mycket pengar? Jo, DÅ plötsligt kan kvinnan tänka sig att ge ett par år till den döende mannen, i gengäld mot hans pengar såklart. Rena rovdjursbeteendet, om man frågar mig. Detta skapar ju då ett slags jämvikt - alltså skall man som man ha tillräckligt med pengar i förhållande till sin ålder. Då kan man fånga vilken kvinna som helst, eftersom prio nummer två för kvinnan (efter att föra rasen vidare), är att se till att hon och ungarna har ett så fint bo som möjligt. Därav att kvinnor tycker om att shoppa och köpa lull-lull. Vi män skiter fullständigt i det, bara det finns en sovplats.
Förresten har jag kommit på en annan sak: Nästa gång jag skall uppvakta en kvinna köper jag inte rosor - det blir ett par skor istället. Detta är den felande länken i Maslows behovspyramid. Skorna. Alla kvinnor tycker skor är viktigare än både män och barn. Därav att de har 40 par skor i garderoben, trots att de bara har två barn och tre män.
Varför låtsas då kvinnorna att de inte gillar sex? Jo, av den enkla anledningen att de måste ha något i utbyte av det hela. I tidernas begynnelse när männen fick ge sig ut i 20 graders kyla och jaga, då satt kvinnorna hemma på fällen och mös. Kom de sen inte hem med nån mat - då blev det minsann inget sex heller. Alltså används detta som utpressningsmetod mot oss män, något som vi fortfarande inte fattat med vår begränsade intelligens.
Glöm snacket om kärlek, känslor och annat trams. Inse det faktum att om du skall ha sex - så kostar det. På ett eller annat sätt. Det är där stöten skall sättas in. Ta alltså reda på vad din tilltänkta kvinna vill ha i utbyte - då är saken klar!
För kvinnans del är det enkelt - det är bara att sätta ett billigt pris på sig själv, då får man hur mycket sex som helst. För vilken man kan motstå en halvnaken kvinna som vill prova fjädrarna i IKEA-madrassen?
Hela vårt moderna samhälle idag är byggt på sex. Inte religion, filosofi eller nåt annat. Bara sex. Detta stämmer väldigt bra med behovspyramiden, då sex är det viktigaste behovet näst efter mat & dryck, sömn samt att uträtta naturbehoven. Alla tidningar, media, arbetsplatser etc. fullständigt genomsyras av sex. Våra kläder som vi har på oss, skall vara sexiga - vilket egentligen är fullständigt absurdt. Det måste väl vara PERSONEN i kläderna som skall vara sexig. Och sen skall parfymen vara sexig, smyckena skall vara sexiga, och naturligtvis de jävla skorna - de skall också vara sexiga. Vi män skiter fullständigt i dessa attribut. En sexig kvinna är en naken kvinna. Punkt. Hade vi velat ligga med en jävla klänning för 5000 och en flaska Chanel n:o 5 hade vi åkt till Paris och inte till Thailand.
I mannens medelålder händer plötsligt någonting. Hans käraste ägodel, som tidigare stått stolt som en fura i kalsongerna, så fort något av kvinnligt kön närmat sig, protesterar plötsligt och lägger sig likt en död mask antingen till höger eller vänster istället. Kvinnorna å andra sidan, har plötsligt insett att det där med sex, kan man ha mycket roligt med - förutom i barnalstrande syfte då. Vad händer här egentligen? Har Gud misslyckats i sin skapelse?
Nä, inte alls. Han har naturligtvis listat ut det hela som så: Att om de äldre männen inte får något sex, måste de ju plötsligt tänka istället, och då får vi en massa filosofer, musiker, författare och annat avskum. T.o.m politiker blir det!
Och nån måste ju hålla ordning på resten av samhället, när de andra bara springer omkring och tänker på sex. En ung kvinna är inte heller speciellt intresserad av sex, hon är betydligt mer intresserad av generna hos de blivande barnens far, än om han är bra i sängen. Alltså passar en medelålders man och en ung kvinna utomordentligt bra ihop, särskilt om han har pengar.
Problemet här är att de unga männen inte får något sex. Men vänta nu! Det är ju precis det som vi har de medelålders kvinnorna till. Gud har ju naturligtvis sett till att de unga männen har något att öva sig på, innan de skall fullborda sin mission och rädda den mänskliga rasen från utrotning. Sen ibland så går hela ide'n fullständigt åt helvete.
T.ex i gamla Rom när romarna blev trötta på kvinnor, när suffragetterna i England sprang omkring och demonstrerade istället för att knulla, idag - när hela mellanösterns kvinnor har något fånigt skynke framför ansiktet istället för att visa brösten. Inte konstigt att männen blir frustrerade = då blir det krig - mot andra män såklart. Vi skyller detta faktum på religion, brist på naturtillgångar, fattigdom, politisk oenighet m.m. Men egentligen är det alltså bristen på sex som ställer till det hela.
Men även detta är en del i den master-plan, som någon däruppe tänkt ut åt oss människor. Vi kan inte bara ligga och vältra oss i våra lustar, då blir planeten snart överbefolkad. Krig är en ytterst bra lösning på detta, förutom böldpest, spanska sjukan, aids och andra epedemier naturligtvis. Tänker man ett steg längre och frågar sig vad man egentligen gör i detta livet, och på denna planeten - då går man snart in i väggen. Det är inte meningen att vi människor skall tänka - vi skall ha sex istället. Så är det. Nuff' said.
Varför envisas då unga människor med att gifta sig med varandra, skaffa barn och försöka leva tillsammans? Den ekvationen går inte ihop, enligt ovanstående resonemang. Antagligen beror detta på krigen, som alltid skapar ett överskott av äldre män. Då måste de medelålders kvinnorna plötsligt ha sex med män i samma ålder, vilket gör att de unga kvinnorna blir utan.
Alltså måste de i sin tur gifta sig med män i sin egen ålder. Naturen ser sedan till att varje man har i genomsnitt tre fruar under sin livstid. Därav alla skilsmässor. Alltså blir ingen utan sex, och allt är frid och fröjd.
Den stora frågan just nu är alltså: Vad i h-e gör vi? Kan inte en vettig människa skapa ett kontaktforum för män som söker unga tjejer, samt ett för kvinnor som söker unga män för provkörning? Då hade vi fått en bättre värld och sluppit sitta här och kasta skit på varandra, ljuga, manipulera, låtsas samt försöka vara intelligenta istället för sexfixerade. För det är precis vad vi människor är - SEXFIXERADE!
fredag 27 mars 2009
måndag 23 mars 2009
Älskade spion
Nastrovi,Da, Njet... Efter att ha irrat omkring i Berlin iförd rysk armemössa och mörka solglasögon, har jag äntligen landat i Skånes mylla igen. Jag har upptäckt att jag egentligen gillar den här spiongrejen mer och mer. Likt en Stig Bergling i miniatyr, inbillar jag´mig att det kanske finns plats för lite spioneri i gamla Svedala också. Jag har kommit på en viktig sak: Genom att utge sig för något man är, kan man få folk att TRO att man är något man inte är. Låter det klokt? Nä. Poängen här är att jag i Berlin skulle ha kunnat vara rysk spion - vilket jag inte är - men genom att klä mig som en rysk spion tror folk att jag INTE är en rysk spion, vilket ger att jag skulle ha kunnat vara en. Helt logiskt va ?
Jag har alltid älskat detektivromaner, helst med en oväntad upplösning. På något sätt kan jag identifiera mig med dessa män/kvinnor som lever lite på livets skuggsida samt rotar fram mörka hemligheter. Man brukar ju säga att det bor en liten Kalle Blomkvist i alla.
Det tror inte jag. Jag är helt övertygad om att det istället bor en KGB-agent eller åtminstone en STASI-agent i alla. Speciellt hos granntanterna bakom köksgardinerna. Detta är något som förutom avundsjukan är genuint för vårt land - den svenska nyfikenheten!
Det vi idag kallar för "informationssamhället", skulle jag istället vilja kalla "spionsamhället", då allt informationssamlande syftar till att öka kontrollen över den enskilde individen. Fast idag är det inte SÄPO som står för denna verksamhet.
Nä, man har blivit mycket modernare än så, och kallar dessa spioner Försäkringskassan, Skattemyndigheten, Vägverket och t.o.m folktandvården - som registrerar vartenda litet tandtroll som hoppar omkring i sin databas.
Jag konstaterar att jag själv borde varit den perfekta spionen i hans Majestäts hemliga tjänst. Jag hade kunnat berätta tonvis för ovanstående myndigheter som de inte har en aning om. Varför gör jag inte det då? Anledningen stavas "civilkurage", något som de flesta tyvärr saknar. Inte desto mindre skulle det ha varit roligt att spionera lite utan att någon vet om det, men då skulle man fått behålla det för sig själv. Alltså får man inte betalt för det heller, och jag skrotar hela ide'n.
Kanske är det så att en stat måste ha en viss kontroll över medborgaren för att kunna existera? Samtidigt måste man låta en viss frihet finnas, annars blir det plötsligt en diktatur. Nyckelordet här heter balans. Rent spontant känns det som om vi i Sverige (och övriga västvärlden) har tappat kontrollen och låter den statliga apparaten övervaka våra liv. Detta går naturligtvis bra till en viss gräns, alla människor älskar att bli lurade! Men liksom åsnorna, kan man inte lura oss hur många gånger som helst - då får man problem.
(Hmmm, jag vet att det ser ut som om jag skulle vara paranoid här, men det har polishundarna som skäller utanför mitt fönster varje natt sagt att jag inte är.....)
"Hur man vet att grannen är anställd av SÄPO"
1) Han har en SAAB. Alla månniskor i statlig tjänst kör SAAB, eftersom ingen annan vill köpa dem.
2) Han besöks mest av mörka män i grå kostymer. Detta KAN vara ett tecken på spioneri, men han skulle även kunna vara en manlig lyxprostituerad på "fel" sida om staketet. Har hans besökare också SAAB, råder dock ingen tvekan
3) Han köper mystiska energidrycker + hälsokost på Konsum. Alla hemliga agenter nuförtiden är nykterister, och de har fått lära sig att äta och dricka rätt.
4) Kontrollera ev. kvarglömda trädgårdsredskap i hans trädgård när han inte ser det. Alla SÄPO-agenters tillhörigheter har en liten skylt: "Tillhör säkerhetspolisen". Detta för att undgå förväxling med andra myndigheter/institutioner , t.ex "Tillhör Lunds lasarett".
5) Hans fru/man jobbar också på en statlig myndighet. Ingen normal människa vill ha ett förhållande med en spion. Alltså gifter sig dessa människor med varandra. Troligtvis beror den ökade andelen av homosexuella män i samhället även på detta faktum, eftersom de flesta spioner är män.
6) Hans barn springer omkring med förstoringglas samt fotograferar allt och alla. På spionskolan lär man sig att utnyttja det mest oskyldiga i spioneriets tjänst. Och vilket barn vill inte vara som sin pappa?
7) Han har mer än en parabolantenn + en massa andra konstiga antenner på taket. Detta är iofs. inget givet tecken, han kan lika gärna vara en invandrare som vill titta gratis på Al-Jazeera. Tips: kontrollera hårfärgen samt om hans fru bär huckle.
8) Han haltar. Alla agenter av klass haltar, även detta lärs ut på spionskolan. Klarar man inte testet efter utbildningen fixas detta med en svensk tjänstepistol - tillhörande polisen. Dessa kan inte användas till annat än att möjligtvis skadeskjuta någon. Själv tycker jag polisen borde haft rejälare batonger/molotovcocktails istället.
Jag har alltid älskat detektivromaner, helst med en oväntad upplösning. På något sätt kan jag identifiera mig med dessa män/kvinnor som lever lite på livets skuggsida samt rotar fram mörka hemligheter. Man brukar ju säga att det bor en liten Kalle Blomkvist i alla.
Det tror inte jag. Jag är helt övertygad om att det istället bor en KGB-agent eller åtminstone en STASI-agent i alla. Speciellt hos granntanterna bakom köksgardinerna. Detta är något som förutom avundsjukan är genuint för vårt land - den svenska nyfikenheten!
Det vi idag kallar för "informationssamhället", skulle jag istället vilja kalla "spionsamhället", då allt informationssamlande syftar till att öka kontrollen över den enskilde individen. Fast idag är det inte SÄPO som står för denna verksamhet.
Nä, man har blivit mycket modernare än så, och kallar dessa spioner Försäkringskassan, Skattemyndigheten, Vägverket och t.o.m folktandvården - som registrerar vartenda litet tandtroll som hoppar omkring i sin databas.
Jag konstaterar att jag själv borde varit den perfekta spionen i hans Majestäts hemliga tjänst. Jag hade kunnat berätta tonvis för ovanstående myndigheter som de inte har en aning om. Varför gör jag inte det då? Anledningen stavas "civilkurage", något som de flesta tyvärr saknar. Inte desto mindre skulle det ha varit roligt att spionera lite utan att någon vet om det, men då skulle man fått behålla det för sig själv. Alltså får man inte betalt för det heller, och jag skrotar hela ide'n.
Kanske är det så att en stat måste ha en viss kontroll över medborgaren för att kunna existera? Samtidigt måste man låta en viss frihet finnas, annars blir det plötsligt en diktatur. Nyckelordet här heter balans. Rent spontant känns det som om vi i Sverige (och övriga västvärlden) har tappat kontrollen och låter den statliga apparaten övervaka våra liv. Detta går naturligtvis bra till en viss gräns, alla människor älskar att bli lurade! Men liksom åsnorna, kan man inte lura oss hur många gånger som helst - då får man problem.
(Hmmm, jag vet att det ser ut som om jag skulle vara paranoid här, men det har polishundarna som skäller utanför mitt fönster varje natt sagt att jag inte är.....)
"Hur man vet att grannen är anställd av SÄPO"
1) Han har en SAAB. Alla månniskor i statlig tjänst kör SAAB, eftersom ingen annan vill köpa dem.
2) Han besöks mest av mörka män i grå kostymer. Detta KAN vara ett tecken på spioneri, men han skulle även kunna vara en manlig lyxprostituerad på "fel" sida om staketet. Har hans besökare också SAAB, råder dock ingen tvekan
3) Han köper mystiska energidrycker + hälsokost på Konsum. Alla hemliga agenter nuförtiden är nykterister, och de har fått lära sig att äta och dricka rätt.
4) Kontrollera ev. kvarglömda trädgårdsredskap i hans trädgård när han inte ser det. Alla SÄPO-agenters tillhörigheter har en liten skylt: "Tillhör säkerhetspolisen". Detta för att undgå förväxling med andra myndigheter/institutioner , t.ex "Tillhör Lunds lasarett".
5) Hans fru/man jobbar också på en statlig myndighet. Ingen normal människa vill ha ett förhållande med en spion. Alltså gifter sig dessa människor med varandra. Troligtvis beror den ökade andelen av homosexuella män i samhället även på detta faktum, eftersom de flesta spioner är män.
6) Hans barn springer omkring med förstoringglas samt fotograferar allt och alla. På spionskolan lär man sig att utnyttja det mest oskyldiga i spioneriets tjänst. Och vilket barn vill inte vara som sin pappa?
7) Han har mer än en parabolantenn + en massa andra konstiga antenner på taket. Detta är iofs. inget givet tecken, han kan lika gärna vara en invandrare som vill titta gratis på Al-Jazeera. Tips: kontrollera hårfärgen samt om hans fru bär huckle.
8) Han haltar. Alla agenter av klass haltar, även detta lärs ut på spionskolan. Klarar man inte testet efter utbildningen fixas detta med en svensk tjänstepistol - tillhörande polisen. Dessa kan inte användas till annat än att möjligtvis skadeskjuta någon. Själv tycker jag polisen borde haft rejälare batonger/molotovcocktails istället.
måndag 16 mars 2009
Varde ljus!!!
I begynnelsen fanns det en schlagergeneral.... På första dagen bokade han en arena och reserverade 10.000 platser åt skvallerpressen och de resterande c.a 3000 åt publiken samt kungahuset. (ifall de nu skulle få för sig att komma). Han såg att detta var bra, och gick och lade sig och sov sina 15 timmar stärkt med ett par whisky och en rejäl dos sömnmedel.
På andra dagen ringde han till Sveriges television och gjorde ett avtal om att 97% av licenspengarna skulle gå till hans privata bolag istället för att utveckla nya sevärda program. Han såg att detta var bra, och gick sedan på Cafe' Opera/Stureplan och söp samt ljög för sina vänner om att han gjort en stor insats för mänskligheten.
När han på tredje dagen vaknade med ännu en hiskelig bakfylla, var han tvungen att boka en scen, skaffa instrument samt hyra en ljudanläggning till sitt spektakel. Även detta löstes ihop med SVT som glatt betalade direkt till hans Schweiziska bankkonto. Han såg att även detta var alldeles utmärkt och bestämde sig för att ta 5 dagars semester på Ibiza.
På åttonde dagen ringde han till Bert Karlsson och Carola, för att försöka få någon att stå på hans scen och försöka sjunga. (uppmärksamma läsare noterar här att det försvunnit 5 dagar, detta beror ju alltså på att Schlagergeneralen varit på Ibiza
och supit & k n u l l a t, och det är ju inte så mycket att skriva om eftersom vi alla vet hur DET går till) Eftersom detta misslyckades även detta år, var han tvungen att ta en del av SVT's pengar och muta skivbolagen samt några avdankade artister ur den s.k "artisteliten" som han supit ihop med på Stureplan. Han såg att även detta var bra, och gick och lade sig med vissheten om att han inte trodde han var gud, han VAR gud.
På den nionde dagen fick han tag på Telia, som utan mankemang gick med på att sköta telefonröstning samt sms. Detta åtagande var naturligtvis inkluderat kraftigt reducerade priser samt en luftfaktura som gick till hans svenska bolag. Han konstaterade att det inte alls var bättre förr, eftersom Telia då hade varit statligt. Han såg att även detta var fint som snus, och tillbringade kvällen ihop med ett par okända sångerskor som fått chansen tack vare honom. Naturligtvis fick han mångdubbelt tillbaks. "If I scratch Your back, then You can scratch mine....", tänkte han när han låg mellan sidenlakanen på Hilton med en sångerska på varje sida.
På tionde dagen stod han inför sin svåraste uppgift: att välja melodier åt artisterna. Han hade ju fått cirka 10.000 cd-skivor via post som han hittills inte ens börjat lyssna på. Han bad sin sekreterare och tillika älskarinna att sortera bort alla som inte tillhörde ett större skivbolag eller en låtskrivare som varit med förut. Kvar hade han sedan cirka 100 bidrag. Dessa orkade han inte heller lyssna på utan kom på en lysande ide'. Vi låter folket bestämma. Först decimerade han antalet genom att skicka alla 100 på remiss till dårhuset, där samtliga patienter fick lyssna emedans man mätte deras hjärnaktivitet. De bidrag som blev kvar lät han således svenska folket telefonrösta på. För att tävlingen inte skulle balla ur fullständigt instiftade han en internationell jury som bestod av han själv samt hans persiska katt. Han såg att även detta var bra och såg fram emot den sköna underhållning han skapat med sina egna händer och förstånd.
På elfte dagen fick han via AF tag på en konstnär från Ukraina som ljöt ett sanslöst fult pris i koppar, som skulle föräras vinnaren. Han bevittnade hela tillställningen med dubbla insatser av apotekets öronproppar, eftersom han hade hört samma skit de senaste 20 åren. Samtidigt tänkte han: "-Men vem vill egentligen stoppa en kassako?". Efteråt drog han sig tillbaks med sina sångerskor (som naturligtvis inte ens varit med i finalen, men blivit lovade skivkontrakt istället) till sängen och tittade på reprisen med ljudet avstängt. Han var nöjd med sin skapelse och såg fram emot ytterligare ett bekymmerslöst år i sus och dus.
Uppmärksamma läsare noterar att det är elva dagar och inte tio. Vadan detta? Kan författaren inte räkna? Jodå, men detta för att historien inte skall bli alltför lik en annan känd bok i vår hylla.
"10 kriterier för att vinna Melodifestivalen 2010 enligt Christer Björkman"
1) Sjung så högt och gällt du kan. Helst så att rutorna spricker. Gärna ackompanjerat av 80-talsdisco eller hårdrock.
2) Se så ung ut som möjligt. Observera att du inte SKALL vara ung, bara SE ung ut. Konsultera närmaste Botux-klinik vid tvivel.
3) Vara kvinna. Är du man är loppet redan kört. Resten av Europa vill titta på brudar, inte lyssna på musik.
4) Om du inte är snygg måste du vara originell. Sjung om din hjärtesorg när kanariefågeln dog och ta på dig de fulaste kläderna du kan hitta. Glasögon samt ett lärarjobb hjälper oxå till.
5) Satsa INTE på dansbandsstilen. Krille "Krokodil" Sjögren och hans gelikar har visat flera år i rad att denna typ av musik inte passar i melodifestivalen.
6) Stjäl din låt. Ta lite melodi från en, ett par bitar text från en annan och lite ackord från en tredje. Då har du en given hit! Publiken gillar nämligen allt de hört förut, trixet är bara att göra det så elegant att de inte märker det.
7) Anställ Bert Milton som koreograf. Han har regisserat otaliga vuxenfilmer, och vet vad som går hem i rutan. Han har dessutom ett helt stall med kvinnliga/manliga skådisar som kan användas som rekvisita.
8) Sjung LITE falskt. Då glädjer du den svenska publiken, som i jantelagens tecken tror att det hade kunnat vara de själva som stod där = fler röster.
9) Bryt ihop under genrepet. Förutom att du får sympati när skvallerpressen fyller sina bilagor, får du hjälp av festivalens läkarteam, vilket resulterar i medicinering - som gör att du mår bättre än någon gång tidigare i hela ditt liv.
10) Om du är kvinna - vik ut dig i Ukraina. Om du är man - vik ut dig i England. Då kommer alla arbetare på kolchoserna respektive böglobbyn i England (ung. 1/4 av befolkningen) ringa ned telefonslussarna hos Telia och 1 miljon av de 1,8 miljoner rösterna är dina!
På andra dagen ringde han till Sveriges television och gjorde ett avtal om att 97% av licenspengarna skulle gå till hans privata bolag istället för att utveckla nya sevärda program. Han såg att detta var bra, och gick sedan på Cafe' Opera/Stureplan och söp samt ljög för sina vänner om att han gjort en stor insats för mänskligheten.
När han på tredje dagen vaknade med ännu en hiskelig bakfylla, var han tvungen att boka en scen, skaffa instrument samt hyra en ljudanläggning till sitt spektakel. Även detta löstes ihop med SVT som glatt betalade direkt till hans Schweiziska bankkonto. Han såg att även detta var alldeles utmärkt och bestämde sig för att ta 5 dagars semester på Ibiza.
På åttonde dagen ringde han till Bert Karlsson och Carola, för att försöka få någon att stå på hans scen och försöka sjunga. (uppmärksamma läsare noterar här att det försvunnit 5 dagar, detta beror ju alltså på att Schlagergeneralen varit på Ibiza
och supit & k n u l l a t, och det är ju inte så mycket att skriva om eftersom vi alla vet hur DET går till) Eftersom detta misslyckades även detta år, var han tvungen att ta en del av SVT's pengar och muta skivbolagen samt några avdankade artister ur den s.k "artisteliten" som han supit ihop med på Stureplan. Han såg att även detta var bra, och gick och lade sig med vissheten om att han inte trodde han var gud, han VAR gud.
På den nionde dagen fick han tag på Telia, som utan mankemang gick med på att sköta telefonröstning samt sms. Detta åtagande var naturligtvis inkluderat kraftigt reducerade priser samt en luftfaktura som gick till hans svenska bolag. Han konstaterade att det inte alls var bättre förr, eftersom Telia då hade varit statligt. Han såg att även detta var fint som snus, och tillbringade kvällen ihop med ett par okända sångerskor som fått chansen tack vare honom. Naturligtvis fick han mångdubbelt tillbaks. "If I scratch Your back, then You can scratch mine....", tänkte han när han låg mellan sidenlakanen på Hilton med en sångerska på varje sida.
På tionde dagen stod han inför sin svåraste uppgift: att välja melodier åt artisterna. Han hade ju fått cirka 10.000 cd-skivor via post som han hittills inte ens börjat lyssna på. Han bad sin sekreterare och tillika älskarinna att sortera bort alla som inte tillhörde ett större skivbolag eller en låtskrivare som varit med förut. Kvar hade han sedan cirka 100 bidrag. Dessa orkade han inte heller lyssna på utan kom på en lysande ide'. Vi låter folket bestämma. Först decimerade han antalet genom att skicka alla 100 på remiss till dårhuset, där samtliga patienter fick lyssna emedans man mätte deras hjärnaktivitet. De bidrag som blev kvar lät han således svenska folket telefonrösta på. För att tävlingen inte skulle balla ur fullständigt instiftade han en internationell jury som bestod av han själv samt hans persiska katt. Han såg att även detta var bra och såg fram emot den sköna underhållning han skapat med sina egna händer och förstånd.
På elfte dagen fick han via AF tag på en konstnär från Ukraina som ljöt ett sanslöst fult pris i koppar, som skulle föräras vinnaren. Han bevittnade hela tillställningen med dubbla insatser av apotekets öronproppar, eftersom han hade hört samma skit de senaste 20 åren. Samtidigt tänkte han: "-Men vem vill egentligen stoppa en kassako?". Efteråt drog han sig tillbaks med sina sångerskor (som naturligtvis inte ens varit med i finalen, men blivit lovade skivkontrakt istället) till sängen och tittade på reprisen med ljudet avstängt. Han var nöjd med sin skapelse och såg fram emot ytterligare ett bekymmerslöst år i sus och dus.
Uppmärksamma läsare noterar att det är elva dagar och inte tio. Vadan detta? Kan författaren inte räkna? Jodå, men detta för att historien inte skall bli alltför lik en annan känd bok i vår hylla.
"10 kriterier för att vinna Melodifestivalen 2010 enligt Christer Björkman"
1) Sjung så högt och gällt du kan. Helst så att rutorna spricker. Gärna ackompanjerat av 80-talsdisco eller hårdrock.
2) Se så ung ut som möjligt. Observera att du inte SKALL vara ung, bara SE ung ut. Konsultera närmaste Botux-klinik vid tvivel.
3) Vara kvinna. Är du man är loppet redan kört. Resten av Europa vill titta på brudar, inte lyssna på musik.
4) Om du inte är snygg måste du vara originell. Sjung om din hjärtesorg när kanariefågeln dog och ta på dig de fulaste kläderna du kan hitta. Glasögon samt ett lärarjobb hjälper oxå till.
5) Satsa INTE på dansbandsstilen. Krille "Krokodil" Sjögren och hans gelikar har visat flera år i rad att denna typ av musik inte passar i melodifestivalen.
6) Stjäl din låt. Ta lite melodi från en, ett par bitar text från en annan och lite ackord från en tredje. Då har du en given hit! Publiken gillar nämligen allt de hört förut, trixet är bara att göra det så elegant att de inte märker det.
7) Anställ Bert Milton som koreograf. Han har regisserat otaliga vuxenfilmer, och vet vad som går hem i rutan. Han har dessutom ett helt stall med kvinnliga/manliga skådisar som kan användas som rekvisita.
8) Sjung LITE falskt. Då glädjer du den svenska publiken, som i jantelagens tecken tror att det hade kunnat vara de själva som stod där = fler röster.
9) Bryt ihop under genrepet. Förutom att du får sympati när skvallerpressen fyller sina bilagor, får du hjälp av festivalens läkarteam, vilket resulterar i medicinering - som gör att du mår bättre än någon gång tidigare i hela ditt liv.
10) Om du är kvinna - vik ut dig i Ukraina. Om du är man - vik ut dig i England. Då kommer alla arbetare på kolchoserna respektive böglobbyn i England (ung. 1/4 av befolkningen) ringa ned telefonslussarna hos Telia och 1 miljon av de 1,8 miljoner rösterna är dina!
lördag 2 augusti 2008
Radikalens Samlade Visdom #1
Som några uppmärksamma läsare säkert märkt har det varit tyst med radikaliteter ett par veckor. Detta beror endast på semester och inget annat. Kan politikerna, skatteverket och t.o.m polisen ha semester, så kan jag också. Semester, förresten, vad i h-e skall vi ha det för? Totalt överskattat säger jag. Semester i mina ögon är bilköer, bråkiga ungar, upptagna toaletter på macken, dåligt väder, 20.000 snorfulla svenskar på öland, sand i örona och kläderna samt ingen sömn p.g.a dåliga sängar och ett j-vla liv på nätterna. Nä, det är bättre att jobba! Alternativet torde vara pension, men det får man ju ingen numera (iaf. inte från staten), så det är egentligen inget alternativ.
Idag skall jag dela med mig lite av den visdom jag samlat under årens lopp. Några av visdomarna känns säkert igen, medans andra kan vara nya.
- Slicka aldrig på en lyktstolpe när det är minusgrader ute.
- Ligg aldrig med en mager kvinna. Det är som att välta med en cykel.
- Pissa aldrig i motvind, eller ät gul snö.
- Gör alltid mot andra vad dem gör mot dig. (eller helst värre)
- Stanna aldrig för polisen. Att brott inte lönar sig är en lögn. Titta bara på ryska maffian.
- Tala alltid sanning, utom när du pratar med skatteverket.
- Kör alltid på rätt sida om vägen, utom när du är i England eller nån annan av de forna kronkolonierna.
- Motarbeta alla politiker, dem motarbetar dig.
- Försök aldrig lura aldrig försäkringskassan, du kommer dö av överansträngning när alla breven skall köras till tippen.
- Bli aldrig arbetslös, vill du inte jobba - se till att bli sjukskriven eller förtidspensionerad.
- Lär dig se skillnad på en svensk kvinna och en fransman. Annars kan du hamna i adelskalendern.
- Skaffa aldrig en kvinna, köp en hund.
Och det viktigaste: Gå inte upp innan du har gått och lagt dig!
Idag skall jag dela med mig lite av den visdom jag samlat under årens lopp. Några av visdomarna känns säkert igen, medans andra kan vara nya.
- Slicka aldrig på en lyktstolpe när det är minusgrader ute.
- Ligg aldrig med en mager kvinna. Det är som att välta med en cykel.
- Pissa aldrig i motvind, eller ät gul snö.
- Gör alltid mot andra vad dem gör mot dig. (eller helst värre)
- Stanna aldrig för polisen. Att brott inte lönar sig är en lögn. Titta bara på ryska maffian.
- Tala alltid sanning, utom när du pratar med skatteverket.
- Kör alltid på rätt sida om vägen, utom när du är i England eller nån annan av de forna kronkolonierna.
- Motarbeta alla politiker, dem motarbetar dig.
- Försök aldrig lura aldrig försäkringskassan, du kommer dö av överansträngning när alla breven skall köras till tippen.
- Bli aldrig arbetslös, vill du inte jobba - se till att bli sjukskriven eller förtidspensionerad.
- Lär dig se skillnad på en svensk kvinna och en fransman. Annars kan du hamna i adelskalendern.
- Skaffa aldrig en kvinna, köp en hund.
Och det viktigaste: Gå inte upp innan du har gått och lagt dig!
söndag 20 juli 2008
Äntligen! Jag får en spännande död!
Jag har börjat gå och gruva mig över hur jag kommer att få avsluta mitt liv. Med neddragningar inom vården, nya sjukdomar, försämrad pension etc. är ju ålderdomen inget man ser fram emot precis. Aftonbladet kom med en positiv nyhet igår för en gångs skull! En Asteroid har hela 1 av 45 000 gångers chans att ramma vår kära jord. Detta skulle vara lösningen på alla problem. Tänk att fö dö av att ha fått en asteroid i huvudet. Det slår allt! Rena Stålmannen-äventyret. Undrar om man samtidigt porteras till Mars?
Ryssarna som naturligtvis skall vara först med allt i rymdväg rapporteras redan ha en krisplan för att stoppa denna sten. Jag för min del tänker lobba för att INTE göra ett skit, och hoppas att den träffar riksdagshuset eller åtminstone EU-parlamentet. Det kan behövas lite nytt blod lite varstans på vår jord.
Det enda som är synd i sammanhanget är ju att de som är barn idag drabbas, men jag tror å andra sidan att om 28 år har säkert NASA eller ryssarna koloniserat Mars iallafall, eller åtminstone månen. Vi får bara hoppas på att riktingen är Europa eller USA, annars lär väl ingen göra något åt det hela. Skulle den slå ner i Sydamerika eller nåt, låter man den nog bara slå ned. Eller skall 10 millioner indianer stå och skjuta båge och pil när den kommer och hoppas på att den stoppas?
Läser att Aftonbladet snott min ide' om den SVENSKA sämsta låttexten. Iofs. var ju detta väntat, eftersom jag låg som högst rankade blogg i kommentarerna på AB's sida om den engelska. Vi hjälper varandra liksom, jag och AB. Med skillnaden att de har mycket sämre reportrar än jag.
Läs mer om: Aftonbladet,barn,rymden,sverige,humor,asteroid,död,ryssland,politik,riksdagshuset,EU-parlamentet,barn,Marknadsdomstolen
Ryssarna som naturligtvis skall vara först med allt i rymdväg rapporteras redan ha en krisplan för att stoppa denna sten. Jag för min del tänker lobba för att INTE göra ett skit, och hoppas att den träffar riksdagshuset eller åtminstone EU-parlamentet. Det kan behövas lite nytt blod lite varstans på vår jord.
Det enda som är synd i sammanhanget är ju att de som är barn idag drabbas, men jag tror å andra sidan att om 28 år har säkert NASA eller ryssarna koloniserat Mars iallafall, eller åtminstone månen. Vi får bara hoppas på att riktingen är Europa eller USA, annars lär väl ingen göra något åt det hela. Skulle den slå ner i Sydamerika eller nåt, låter man den nog bara slå ned. Eller skall 10 millioner indianer stå och skjuta båge och pil när den kommer och hoppas på att den stoppas?
Läser att Aftonbladet snott min ide' om den SVENSKA sämsta låttexten. Iofs. var ju detta väntat, eftersom jag låg som högst rankade blogg i kommentarerna på AB's sida om den engelska. Vi hjälper varandra liksom, jag och AB. Med skillnaden att de har mycket sämre reportrar än jag.
Läs mer om: Aftonbladet,barn,rymden,sverige,humor,asteroid,död,ryssland,politik,riksdagshuset,EU-parlamentet,barn,Marknadsdomstolen
lördag 19 juli 2008
Musburgare med lök, tack
Vad som upprör hela svenska folket just nu är upptäckten av en mus i en fransk baguette. Jag läser i en bloggkollegas blogg som lyckats vända på detta uttryck, att det borde vara roligare med en baguette i musen. Jag utvecklar det hela och konstaterar att det hade varit ännu roligare med en baguette i en FRANSK mus. Då hade vi ju plötsligt talat om kungafamiljen, som med sina franska anor hade varit högaktuell i debatten. Nåväl, nu har ju iallafall vårt kära KO nåt att "sätta tänderna i".
Annars har man inte åstadkommit mycket på detta vårt kära effektiva värk den senaste veckan. Förutom att då fälla en vinproducent för att ha haft med en löjromstoast i reklamen. Etersom Konsumentverket numera ligger i Karlstad är väl inte detta så uppseendeväckande eftersom man antagligen tycker att man skall äta älg till vinet, eller kanske inmundiga det under vargjakten? Undrar förresten vad dem tycker om Jägermeister? Jag har tidigare i min blogg skrivit om detta resursslöseri av skattebetalarnas pengar i samband med tomtemasker, kängurumän i tunnelbanan m.m, men vill ytterligare en gång poängtera vikten av en meningsfull tillvaro för dessa tjänstemän. Nu börjar dem ju iofs. närma sig Norge, där ett dylikt verk borde mottas med öppna armar.
Varför inte sälja KO till Norrmännen?
Kan man sälja det enda statliga som går med vinst till fransmännen borde vi ju kunna sälja KO till norrmännen?
Min medarbetare Christer Viking, tidigare FRA-anställd som fick sparken efter att ha smygkikat i Sten Tolgfors frus blus (vilket strider mot FRA's NUVARANDE verksamhet), rapporterar till mig direkt från Karlstad om Konsumentverkets verksamhet.
Vardagen har verkligen förändrats här i Karlstad sen KO kom hit. Numera ser man varje morgon 120 personer joggandes omkring i centrum på morgonkvisten iförda kängurukläder och tomteluvor med texten "Jag är en alkoholfri tomte". De brukar stanna till varje gång de ser ett barn och bjuda på ett par karameller ur en stor burk märkt med "Marknadsdomstolen". Barnen verkar dock inte gilla detta godis, då de flesta spottar ut det omedelbart. Ledaren för denna procession verka heta Gunnar, då alla ropar i kör medans dem springer: "-Go Gunnar Go, imorgon spränger vi en bro". Detta är helt i linje med verkets nuvarande målsättning, enligt en högt uppsatt tjänsteman: "-Vår strävan är ju att öka klyftan mellan konsumenterna och företagen".
Det ryktas också om en tävling för alla anställda, då den som har samlat ihop flest anmälningar fram till jul kommer att vinna en Spa-helg i Sunne. Jag fick en pratstund med Märta Elgh, en av de mest nitiska tjänstemännen som ligger bra till i denna tävling med 103 anmälningar. På frågan om vad man skall göra för att placera sig bra i sådana här tävlingar svarade hon:
"Först och främst går jag aldrig nånstans utan förstoringsglas och kikare, man vet ju inte vad man kan hitta i affären t.ex. Sen är det ju viktigt att dokumentera det man hittar, så för detta ändamål har jag alltid två kameramän och min sekreterare på plats så fort jag går utanför dörren. Vidare är det viktigt att läsa vad Expressen, Aftonbladet och Hemmets Journal skriver. Där får man tips på många oegentligheter i vårt konsumentsamhälle, och det de skriver brukar ju faktiskt vara sant."
Man har också noterat ett märkbart ökat intresse på systembolaget här i Karlstad för Bag-in-a-box viner och det ryktas att man har vinprovning varje fredag på KO. Detta bekräftas också av den lokala polisen som ett flertal gånger omhändertagit onyktra tjänstemän på fredagarna iförda AIK-tröjor skrikandes: "-Snälla, jag vill hem till Stockholm igen".
Angående den uppmärksammade musdebatten har nu KO uppmanat stadens korvkiosker att börja sälja musburgare i syfte att ta reda på om konsumenterna egentligen inte vill ha denna produkt, annars torde en anmälan vara överflödig. Mustafa Ehemir, som tillverkat kebab i sitt hemland i många år av just muskött säger till mig: "-Vi ha inte manga kunder som vilja provsmacka denna, men med lökk på denna är riktig god"
Så det kan gå, tur att man inte är statligt anställd....
Läs mer om: KO,konsumentverket,mus,sverige,humor,möss,baguette,Gunnar Larsson,politik,FRA,sten tolgfors,barn,Marknadsdomstolen
Annars har man inte åstadkommit mycket på detta vårt kära effektiva värk den senaste veckan. Förutom att då fälla en vinproducent för att ha haft med en löjromstoast i reklamen. Etersom Konsumentverket numera ligger i Karlstad är väl inte detta så uppseendeväckande eftersom man antagligen tycker att man skall äta älg till vinet, eller kanske inmundiga det under vargjakten? Undrar förresten vad dem tycker om Jägermeister? Jag har tidigare i min blogg skrivit om detta resursslöseri av skattebetalarnas pengar i samband med tomtemasker, kängurumän i tunnelbanan m.m, men vill ytterligare en gång poängtera vikten av en meningsfull tillvaro för dessa tjänstemän. Nu börjar dem ju iofs. närma sig Norge, där ett dylikt verk borde mottas med öppna armar.
Varför inte sälja KO till Norrmännen?
Kan man sälja det enda statliga som går med vinst till fransmännen borde vi ju kunna sälja KO till norrmännen?
Min medarbetare Christer Viking, tidigare FRA-anställd som fick sparken efter att ha smygkikat i Sten Tolgfors frus blus (vilket strider mot FRA's NUVARANDE verksamhet), rapporterar till mig direkt från Karlstad om Konsumentverkets verksamhet.
Vardagen har verkligen förändrats här i Karlstad sen KO kom hit. Numera ser man varje morgon 120 personer joggandes omkring i centrum på morgonkvisten iförda kängurukläder och tomteluvor med texten "Jag är en alkoholfri tomte". De brukar stanna till varje gång de ser ett barn och bjuda på ett par karameller ur en stor burk märkt med "Marknadsdomstolen". Barnen verkar dock inte gilla detta godis, då de flesta spottar ut det omedelbart. Ledaren för denna procession verka heta Gunnar, då alla ropar i kör medans dem springer: "-Go Gunnar Go, imorgon spränger vi en bro". Detta är helt i linje med verkets nuvarande målsättning, enligt en högt uppsatt tjänsteman: "-Vår strävan är ju att öka klyftan mellan konsumenterna och företagen".
Det ryktas också om en tävling för alla anställda, då den som har samlat ihop flest anmälningar fram till jul kommer att vinna en Spa-helg i Sunne. Jag fick en pratstund med Märta Elgh, en av de mest nitiska tjänstemännen som ligger bra till i denna tävling med 103 anmälningar. På frågan om vad man skall göra för att placera sig bra i sådana här tävlingar svarade hon:
"Först och främst går jag aldrig nånstans utan förstoringsglas och kikare, man vet ju inte vad man kan hitta i affären t.ex. Sen är det ju viktigt att dokumentera det man hittar, så för detta ändamål har jag alltid två kameramän och min sekreterare på plats så fort jag går utanför dörren. Vidare är det viktigt att läsa vad Expressen, Aftonbladet och Hemmets Journal skriver. Där får man tips på många oegentligheter i vårt konsumentsamhälle, och det de skriver brukar ju faktiskt vara sant."
Man har också noterat ett märkbart ökat intresse på systembolaget här i Karlstad för Bag-in-a-box viner och det ryktas att man har vinprovning varje fredag på KO. Detta bekräftas också av den lokala polisen som ett flertal gånger omhändertagit onyktra tjänstemän på fredagarna iförda AIK-tröjor skrikandes: "-Snälla, jag vill hem till Stockholm igen".
Angående den uppmärksammade musdebatten har nu KO uppmanat stadens korvkiosker att börja sälja musburgare i syfte att ta reda på om konsumenterna egentligen inte vill ha denna produkt, annars torde en anmälan vara överflödig. Mustafa Ehemir, som tillverkat kebab i sitt hemland i många år av just muskött säger till mig: "-Vi ha inte manga kunder som vilja provsmacka denna, men med lökk på denna är riktig god"
Så det kan gå, tur att man inte är statligt anställd....
Läs mer om: KO,konsumentverket,mus,sverige,humor,möss,baguette,Gunnar Larsson,politik,FRA,sten tolgfors,barn,Marknadsdomstolen
fredag 18 juli 2008
Leve morsorna!
Genforskningen går framåt och så gör läkekonsten. Förutom att man nu kan byta ut i princip alla kroppsdelar som finns, med undantag av den som verkligen borde bytas ut hos somliga - hjärnan - skall nu kvinnor upp till 100 år kunna få barn. Enligt min matematik skulle man ju då kunna ha barnbarn som är äldre än sina barn, och t.o.m barnbarnsbarn som är äldre än ens barn. Om då ens barnbarnsbarn skulle få för sig att gifta sig med ens barn, skulle då detta vara inavel?
Om man nu ser det hela i ett vitt perspektiv och säger som så att:
En kvinna får första barnet när hon är tjugo, som sen i sin tur också får barn när hon är tjugo. Detta barn gifter sig sedan med kvinnans andra barn som hon fått när hon var 60 och de får ett barn tillsammans. När detta barn är 20 föder då den ursprungliga kvinnan ytterligare ett barn som sen gifter sig med sin systersysterson. Vad får då det nyfödda barnet för släktrelationer?
Men en sak är säkert - det blir jävligt kul på släktträffarna!
Annars kan man väl tycka att om Nils Poppe kan sprida sin säd vid 70-års ålder, så borde väl kvinnorna få lov att reproducera sig i rättvisans namn. Att det sen inte blir så kul för barnen att släpa med sig mamma i rullstol och med kateter till skolan är ju en annan sak.
En annan möjlighet vore ju att avla fram ett par Madonnor till, eller varför inte ett par Mona Sahlin, Tiina Rosenberg eller Kristina Lugn. Man har ju iallafall hundra år på sig om man nu lever så länge.
Jag misstänker dock starkt att deras gener inte låter sig reproduceras i första taget, eftersom de måste vara av en helt osannolik blandning!
Läs vad AB skriver i ämnet.
Läs mer om: barn,genforskning,sverige,humor,barn,Tiina Rosenberg,Mona Sahlin,familj
Om man nu ser det hela i ett vitt perspektiv och säger som så att:
En kvinna får första barnet när hon är tjugo, som sen i sin tur också får barn när hon är tjugo. Detta barn gifter sig sedan med kvinnans andra barn som hon fått när hon var 60 och de får ett barn tillsammans. När detta barn är 20 föder då den ursprungliga kvinnan ytterligare ett barn som sen gifter sig med sin systersysterson. Vad får då det nyfödda barnet för släktrelationer?
Men en sak är säkert - det blir jävligt kul på släktträffarna!
Annars kan man väl tycka att om Nils Poppe kan sprida sin säd vid 70-års ålder, så borde väl kvinnorna få lov att reproducera sig i rättvisans namn. Att det sen inte blir så kul för barnen att släpa med sig mamma i rullstol och med kateter till skolan är ju en annan sak.
En annan möjlighet vore ju att avla fram ett par Madonnor till, eller varför inte ett par Mona Sahlin, Tiina Rosenberg eller Kristina Lugn. Man har ju iallafall hundra år på sig om man nu lever så länge.
Jag misstänker dock starkt att deras gener inte låter sig reproduceras i första taget, eftersom de måste vara av en helt osannolik blandning!
Läs vad AB skriver i ämnet.
Läs mer om: barn,genforskning,sverige,humor,barn,Tiina Rosenberg,Mona Sahlin,familj
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
